Några har läst och följt mina insändare med anledning av Erik Franssons, som jag upplevde det, osanningar eller val av det som passade hans politiska agenda. Jag har fått lära mig att de politiska ledarna ska tas med en stor nypa salt och att det är helt ok att ta ut svängarna i sin egen övertygelse. Må så vara.
I min värld kunde Eriks påstående inte få stå oemotsagda. Det finns så många flera ”sanningar” än det han påstod i sina ledare i slutet av februari och i början av mars. Erik har ju makten i sin hand att kommentera mina inlägg samtidigt som de sätts in, liksom ge ”svar direkt”. Att han dessutom valt att använda mig som politiskt slagträ för privata välfärdsutförare, det står jag ut med.
Dock har detta engagemang tagit en hel del energi från mig. Jag ville ändå lämna en slutreplik innan jag gav upp. För att den skulle publiceras var det nödvändigt att stryka en del, se nedan.
”Slutreplik till Erik Fransson
Det var nog inte bara jag som hade missuppfattat eller inte förstått din ledare en 12/3, Erik Fransson. Men Erik väljer att fortsätta som tidigare, tar det som passar och undviker det som inte passar hans politiska agenda. Erik tar återigen upp den ”betydligt billigare” möjligheten att nyttja RUT-avdragen och att detta skulle gynna de privata utförarna. Vad är felet att ”få välja utförare själv”? Att få möjlighet att påverka sin ekonomi själv? Erik väljer även att inte ta upp ”ickevalsalternativet”, likaså trygghetslarmet, som är en tydlig konkurrensfördel för regionens del….
Erik Fransson verkar önska att tiden gick att vrida tillbaka till 70-talet då all verksamhet utfördes i offentlig förvaltning, vilket verkligen skulle vara att blunda för den utveckling som skett i samhället. Att konkurrensutsätta välfärdsverksamheter är det bästa som hänt någonsin, både för kunder och för medarbetade i den offentliga förvaltningen. Det innebär att alla måste skärpa sig och göra sitt bästa, samt att hushålla med ekonomiska resurser.
Att mina insändare skrevs lagom till ”källkritikens dag”, kunde ju inte bli bättre. Det var precis det jag ville lyfta, att vara källkritisk och inte tro på allt man hör eller läser, att tänka själv, att ifrågasätta, att betänka rimligheten, speciellt nu när det är valår! Eva Bofride skriver den 13/3 i GT om vikten av om det samma, vilket hon även gjorde genom att ta reda på fakta och sedan redovisa den på ett tydligt sätt.
Erik Fransson fortsätter med ”sina sanningar” den 15/3, vilka jag inte ens kommer att bemöta. Jag diskuterar mer än gärna mer om vinster och välfärdsföretag i vårt samhälle men inte via ”Fria ord” eller genom Eriks ledare. Det blir bara en löjlig pajkastning som inte tjänar något till. Jag har betydligt viktigare och trevligare saker att ägna mig åt så som att se till våra kunder och mina medarbetare. Vi fortsätter att jobba på för att utföra en bra hemtjänst med hög kvalitet.
Anette Andersson
VD Primula Hemtjänst”
Nu får det ändå vara slut på denna paj-kastning som det lätt verkar bli om man ger sig in i politiska diskussioner. Min känsla av att känna mig sårad har övergått till att jag känner mig smickrad över att få upptagit alla dessa spaltmetrar som det ändå blev, vilket inte alls var meningen. Det har varit lärorikt på flera sätt, men som jag sa i min slutreplik, jag har mycket viktigare saker att ägna mig åt, våra kunder och mina medarbetare. Hos dem ska min energi få bli.
