Vintertid och influensatid!

Nu är jag så innerligt trött på att vara trött och orkeslös. Det är inte ofta det händer, men nu har det hänt, även mig. Tänk att man kan bli så sjuk och orkeslös bara av några äckliga virus En hel vecka har gått och jag börjar känna mig både isolerad och instängd. Jag vill göra nåt. Men jag orkar inte. Kroppen vill inte det jag vill.

Jag lääängtar till mitt jobb och Primulas alla fina medarbetare som jag vet kämpar på där ute medan jag ligger här hemma och bara är ynklig och orkeslös. Jag önskar ingen annan detta. Inget smakar som det brukar, inte ens kaffe smakar och då är det illa, det vill jag lova. Det finns bara en sak som smakar som det brukar och det är apelsiner, vilket det har gått åt en hel del av.

Finns det då något gott med att bli hemma på detta sätt. Nej, nja, vet inte det, fast vid mycken eftertanke skulle det möjligen vara det att man är tvungen att stanna upp lite i livets galopperande. Att tvingas bara vara, att sova och vila.

För att inte döööö av leda tog jag fram en bok som jag fick i julklapp av mina medarbetare, ”96-åringen som skilde sig”, av Maria Fredin. Det gick lite trögt i början och det var lite svårt att hänga med i släktsvängarna, men sen, wow vilken bok! Vilka livsöden det finns! Tänk att små, små tillfälligheter kan få betydelse för ett helt liv. Det är så fascinerande. Att man kan råka vara på fel, eller för den delen, rätt plats vid fel eller rätt tillfälle. Alla de val som man gör under sitt liv och vilken effekt de kan få. Annat som grep tag i mig i denna bok var betydelsen av det barn får höra eller mötas av under sin uppväxt, så fullständigt utlämnade de kan vara. Utlämnade till vuxna som kanske inte mår bra, som inte förmår eller förstår bättre.

Den bästa bok jag läst på länge. Så gripande, så underhållande, kan man säga så, nej men i alla fall mycket fascinerande. Boken beskriver även på ett rakt och öppet sätt de fantastiska insatser som anhöriga gör i det dolda många och inte allt för sällan, under långa tider. De anhöriga är beundransvärda och ovärderliga. Detta är en bok som jag varmt rekommenderar. Läs den!